Ögruppen Svenska Högarna är en av Stockholms norra skärgårds allra ostligaste utposter.
Ögruppen är också ett naturreservat i Blidö socken som återfinns i Norrtälje kommun som ligger i Stockholms län. Reservatets huvudsakliga syfte är att skydda ögruppens storslagna natur; zoologiska, botaniska och marinbiologiska värden.
Vidare är avsikten att uppmärksamma områdets kulturhistoriska tradition och att tillvarata dess betydelse för friluftslivet.
Den största ön i gruppen heter Storön och det är där som den fyrplats finns som även den benämns Svenska Högarna.
Isolerad ögrupp
Trots sitt isolerade läge och att Svenska Högarna saknar reguljär båtförbindelse, är ögruppen bebodd. De som bor här ute arbetar bland annat åt Skärgårdsstiftelsen, Naturvårdsverket samt SMHI. SMHI har en väderstation här.
Hamnmöjligheter är begränsade. De återfinns på östra delen av Storön, de så kallade Innerhamnen respektive Västermanshamnen.
På grund av sitt isolerade läge behöver väderförhållandena vara optimala då ett besök på ögruppen ska kunna vara möjligt och till belåtenhet för besökarna.
Fyren Svenska Högarna
År 1855 byggdes en fyrbåk på Storön, vilken kom att ersättas av en fyr. Det var Gustav von Heidenstam som konstruerade den fyr som ersatte fyrbåken år 1874. Det är den enda av sitt slag i Stockholms skärgård. Fyren kom att automatiseras år 1966.
Sevärdheter
Förutom fyren återfinns bland sevärdheterna en trojaborg i form av en stenlabyrint och en kyrkogård på Storön.
Naturen
Naturen på Svenska Högarna är karg, typisk utskärgårdsnatur. Klipphällarna är kala och renspolade och det förekommer jättegrytor, hällkar och isräfflor.
Buskar och träd växer sparsamt och då endast i de mest skyddade lägena. På marken växer huvdsakligen en örtrik rished.
Fågelfaunan är intressant då arter som grågås, tordmule, sillgrissla och labb förekommer här. Hit söker sig även flyttfåglarna på sin väg till och från häckningsplatserna.
Historiskt
Redan år 1488 nämns Svenska Högarna och då i skrifter från Julita kloster i Katrineholms kommun. På den tiden var ön ett så kallat kronohamnsfiske. Hit reste munkarna för att byta till sig saltad strömming mot avlat. Här fanns även ett kapell.
Ett kungligt dekret ålade byborna på Kudoxa och Rödlöga att hålla lots på Svenska Högarna på 1700-talet och den första lotsstationen som var permanent byggdes år 1793. Staten kom att expropriera ögruppen på 1870-talet.
